Idalinneag.blogg.se

Vad händer då när jag har typ 100 meter kvar till dörren? Jo. Jag kommer på att nyckelhelvetet ligger kvar i träningsväskan som jag med avsikt lämnade kvar på jobbet eftersom jag var alldeles för sliten för att träna. Så jag gick in, förpestade tillvaron för mitt fina kollektiv en stund innan jag gick tillbaka samma väg till mitt kära jobb igen. Inte glad. Mer som ett av de skrämmande blå/grå molnen på himlen. Blicken var väl antagligen nattsvart kan jag tro. Inte ens en av de allra mest pratglada männen i byggnaden mitt emot jobbet vågade hälsa. Utstrålningen säger allt. Kanske bra att han fick se den sidan också och inte bara servicemindedtotheedge-Ida.

Så, framme på gymmet. Väljer löpbandet längst bak, längst in i hörnet - Jagvillinteblisedd.Prataförfanintemedmigidag. Mustasch på lite för hög volym i öronen, åskmolnsblicken fortfarande på. Resultatet? Jag har aldrig sprungit så bra förut. Aldrig orkat så mycket. VILKET TRÄNINGSPASS! Så efter en timme ansåg jag mig vara färdig, och på bra humör igen. Hann tänka ut tre potentiella facebookstatusar för att dela med mig av hur sinnessjukt flink jag var som var på gymmet en fredagkväll när alla andra söp sig under borden. Som tur är blev jag avbruten i de här extremt självgoda tankarna av en av de manliga personliga tränarna. Han ville att jag skulle gå dit. Jag menar, jag är inte den som är den... jag gick dit. PT som han är fick jag klara besked: Ida, ta på dig boxningshandskar. Slå mig. Sparka mig. Så efter mitt träningspass fick jag ett träningspass till, och jag vet någon som kommer ha sjukt mycket mer träningsvärk än beräknat imorgon. MEN SÅ SJUKT VÄRT.

Vilken underbar vändning, och detta kan vara en av de bästa fredagkvällarna på länge. Det jag egentligen tänkte komma fram till var att jag inte ens är sugen på den där ölen längre, om än med en väldig massa ord.

Såhär ser jag förresten ut om någon kastar oboypulver på mig framför en kamera.

Sist men inte minst, dagens soundtrack på hjärnan:

Som jag hatar mig själv varje gång jag bestämmer mig för att ta tag i livet. Livet hemma, med städningen. Mitt rum ser ut som ett jävla satan som min kära kombo så fint skulle sagt på sin klingande norrländska.

Så, jag startade en maskin tvätt för att minska havet av smutstvätt, och valde att inte engagera mig speciellt mycket närmare i det. Som vanligt.

Istället har jag städat hos stackars Doris, vilket kanske var mest välbehövligt av allt när man tänker efter, och piffat till köket lite granna. Det jag försöker komma fram till är nog helt enkelt att jag borde slita mig från datorn (men hallå! Jag har ju faktiskt inte bloggat på över en månad heller, så det borde vara en godtagen ursäkt till en liten paus efter middagen? För övrigt kan jag rekommendera lyxstuvade makaroner. Sykt digg med parmesanost i!) Nästa problemställning i livet är att jag MÅSTE städa rummet innan jag kan hänga upp de där förbannade lakanen, eftersom tvättstället som ägnar sig bäst för dem är upptaget av mina kläder. Uffa mig. Vilka sjuka problem jag har, ikke sant?

Så, sen sist da?

Kör på en lista igen, lättast så!

• Har varit på blixtvisit i allas vår kära Stockholm, den största höjdpunkten var nog ändå att betala 110 SEK för att se Anton Corbijns fantastiska utställning på Fotografiska.
• Fått oväntat spontanbesök av en gammal vän. Om man bortser från att jag blev bajsad på av några fruktansvärt ondsinta fågeljävlar TVÅ gånger inom loppet av 10 minuter (vilket roade mitt sällskap, och alla runt omkring något oerhört) så var det en mycket trevlig helg.
• Tatuerat mig!
• Haft mamma på besök, på de två röda dagarna innan påsk. Kanske inte de mest genomtänkta datumen i världshistorien att planera in ett Oslo-besök på med facit i hand. Men det var fantastiskt trevligt. Kos!
• Varit en hel vecka i Småland!
• Mycket plötsligt engagerat mig något sjukt i SM-finalerna i hockey. Dessvärre slutade det ju i katastrof, med tanke på att allt detta plötsliga intresse bottnade i att jag bor med galningar från Skellefte!
• Skaffat nya kompisar på gymmet.
• Legat i fosterställning hela dagen igår. Självförvållat, svar ja. Men det var synd om mig iallafall. Så det så.

Det blev en lång dag på HK, och i vanlig ordning vart det mig man drev med. Stine var ju med, så då är allt som vanligt...! Haha! Idag kunde varit min sista dag som nestledare på Ringnes Park. Börjar nästan gråta lite grann när jag tänker på det. Kan verkligen inte se slutet på mitt Oslo-liv. Eller mitt Mester grönn-liv heller för den delen.

Kvällen spenderades först med kaffe vid jobbet, för att sedan komma hem till ett kollektiv där en satt och pratade med datorn (Sarah) En virkade och en spelade Mulle Meck. Sen hade vi måla-så-bra-som-möjligt-i-paint-på-två-minuter-tävling. Mycket mogna! :D

Har förresten aldrig pratat med min moster med så jämna mellanrum förut, tre gånger på en vecka! Rekord!

Och idag fick jag bekräftat att hon drar med sig sin kära make och sin kära bror/min kära morbror hit i slutet av april. Åh vad kul det ska bli! :) (det var de goda nyheterna!)

Det var förresten längesedan jag kom med musiktips nu. Så, här har ni ett som ni verkligen borde lyssna in er lite på. Fantastiskt!

Ojoj. Nu smids det planer, och jag är så förväntansfull!

Inte en SÅ big deal, men ändå ett litet projekt som ska genomföras.

Resultatet kommer bli så himla fint, och ni ska få se om några veckor :)

Idag har jag pratat en lång stund med min norska favorittant aka. levande solstråle Rigmor, gjort en dekoration till begravning  och fått jordens godaste cheesecake av en kollega!

Nu ska jag sova, brudebinderikurs imorgon <3

Så, sedan torsdagskväll har jag jobbat, varit ute och ätit tapas med Ringnes Park-jentene och druckit öl på The Dubliners med en hel massa Mester Grönnere och jobbat hela lördagen. Jag har anlitat (mer eller mindre tvingat) Sarah att låtsas vara min PT under ett pass på Elixia för att sedan styra "St Patricks Day-fest" som egentligen inte alls var speciellt irländskt. Men det blev en väldigt lyckad kväll och jag gjorde en helt otroligt bra spellista som jag tror att till och med George skulle kunna stå ut med att lyssna på. Söndagen spenderades mestadels i vågrätt läge, traditionsenligt vaknade jag sist av alla och även denna gång till skönsång från köket. Spice Girls den här gången. Fantastiskt!

Vi rakk en tur till La Dorina, och jadå! Igenkänningsfaktorn är hög även i lite granna slitet tillstånd. Men det var inte så farligt egentligen, långt ifrån det värsta jag upplevt. På kvälllen drog jag iväg på photoshoot. Det var sjukt kul, och bilderna blev riktigt feta! Vet inte om jag får publicera någon här, så ni får inte se förrän jag kollat med fotografen. Han ska nämligen använda bilderna till sitt intagningsprov på fotoskola :)

För övrigt har den här måndagen varit en oförskämt bra start på veckan, som kommer bli hur härlig som helst! 
På onsdag ska jag på Brudebinderikurs exakt hela dagen, på torsdag tar jag andra sprutan och ännu ett (om än väldigt litet) steg mot resan. Och på fredag - DÅ ÅKER JAG TILL STOCKHOLM! Kunne ikke glede meg mer trur jeg :)

Så där ja, dags att röra sig mot kaoset som alltid råder på måndagkvällar på Elixia. Och ja, jag ska ha personlig tränare. Idiotisk tid att ha det på. Men men, tänk: Maskin!! (sist höll jag på att börja gråta för att hon körde så jävligt med mig. Hur ska detta gå..?)

Som till exempel om du går upp tidigt en dag för att dra och träna med din PT, superhurtigt och fint - så vaknar du nästa dag och ligger stilla i två timmar innan du går upp. För att du inte kan röra dig. För att hela kroppen är så STEL. Ganska skön känsla på något mycket konstigt sätt ändå, bekräftelse på att man trots allt gjorde något vettigt igår.

Idag har jag nämligen inte gjort speciellt mycket vettigt alls, min första lediga dag på evigheter! Söndagar räknas för övrigt inte, de är mest till för att vara sliten på. På ett eller annat sätt.. Förhoppningsvis inte allt för bakfull!
Den senaste söndagen vaknade jag till skönsång från köket, schlager som aldrig förr! Det är vid sådana tillfällen man önskar att någon installerat en övervakningskamera i köket så att man kunde fått återuppleva detta mycket speciella ögonblick, haha!

Så, åter till idag. Jag ställde ingen klocka igår, så att jag kunde få sova ut. Jag vaknade strax före kl 13:00. Gick upp ur sängen sån ca 13:40. Antar att det var kroppens sätt att säga att det var dags att vila och ta det lite piano... Sen har jag tagit tag i mitt liv och städat rummet, det var mer än välbehövligt. Det kan ju verka väldigt löjligt att jag kommer med "husmorsknep" här på bloggen, med tanke på att de flesta av er som läser har några fler år på nacken så att säga.. men ändå! Om du bruker sinnsyke mengder spraywax i håret ditt, og det har fastnat skikkelig på speilet ditt. Så - make up-remover! Funker som faen!

Och ni vet, när man blir igenkänd av personalen på något ställe. Det är ju alltid trevligt. Jag har två sådana ställen. La Dorina (Oslos bästa pizza. Lätt!) Ikväll introducerade jag min kära chef till deras fantastiska värld av pizza. När vi är påväg ut säger han som jobbar där till Stine "Hyggelig, velkommen tilbake! Du er ny her!"
Och till mig "Vi ses igjen, vi er ju kjent:)" YES! Fanatstiskt. Haha! Det andra stället är den enda riktiga godisbutiken i hela Oslo...

Igår såg jag förresten en så himla skum sak. En man som drack coca cola. Det är ju i sig verkligen inget märkvärdigt, men sättet han höll i den där flaskan var väldigt uppseendeväckande måse jag säga. Han som kramade den, såg ut att verkligen ÄLSKA colaflaskan. Har aldrig förr sett någon sätta på korken på sin brus med så mycket omtanke. Undrar om det var något fel på honom? En sån som tänder på materiella ting kanske? Som hon som Filip och Fredrik träffade i 100 höjdare. Wall Winther, som var gift med berlinmuren och älskade staket. Däremot hatade hon att Filip kramade henne. Mystisk kvinna!

Godnatt folkens :)

Ibland saknar jag er där hemma så att det gör ont. Just nu är det min allra bästa lillebror som jag vill hänga med. Tänk vad kul vi skulle kunna ha det! Han med sina rådjursögon som han till och med kan charma mina jämnåriga med, och jag med mina blickar/leenden som tydligen lockar till sig många fler "beundrare" än önskat på sistone. Jag längtar ihjäl mig tills han blir lite äldre, som vi ska driva med folk! Isac, hör du det? Du har inget val!

Nu ska jag lyssna på den där låten igen, sen ska jag sätta mig på koseloftet och äta kopiösa mängder chips!

Glad i dere!

Denna afton har spenderats med pizza på Frogner med Malin, fint uppföljt av en öl på Collets café.

Mestadels har samtalsämnet under dessa trevliga timmar varit Oslo. Och allt vad det innebär.

Hur lagom stort det är. Hur vackert det är. Hur sköna människor det bor här. Hur litet det är. Hur liten världen är. Hur mycket snyggare folk blir på våren. Hur fantastiskt det är att bo här. Hur mycket vi älskar Oslo!

Det slog mig häromdagen att det här kunde vara min sista månad som NL på Ringnes Park, hemska tanke!
Det är inte länge kvar tills jag packar ner mitt liv i lådor och flyttar härifrån. Jag förstår inte hur det ska gå till? Mitt liv är här nu. Jag har ju för sjutton bott här i över två år, nästan två och ett halvt. Det är lång tid! Och jag är så stolt över hur långt jag har tagit mig, hur mycket jag har utvecklats. Jag tror jag kommer tillbaka en gång. Men det får framtiden utvisa...

Mustasch leverade i alla fall finfint på John Dee i tisdags, precis som förväntat.

Sarah levererade de bästa kommentarerna jag har hört på länge

"Jaha, så det är förbandet alltså?"

Och så sprang vi in i en överpepp gammal kollega till mig. Mycket lyckad kväll med andra ord!

Gårdagen var inte fullt så lyckad, utan spenderades med film, cola, chips och jordgubbar (ja, jag tyckte synd om mig själv. Det er lov) i sängen från klockan 17:15 och utover så att säga. Dritdag. Men hey! den är över nu, och imorgon är det ta mig fan helg igen och då har yr.no lovat att våren ska återinta Oslo.

"Hei! Kunne du hålle Minus litt når jeg ser meg om?"

Minus är en nio veckor gammal papillion/nåntingannat hundvalp. Och jag har aldrig sett en så fantastiskt söt hund i hela mitt liv tror jag. Herregud så fin! Och hon fick nästan plats i handen. Åhhh, vart ju nästan kär i den där fina, fina lilla hunden! (Ha! Ni trodde jag skulle outa nån ny kärlek här va? Tji fick ni! ;)) Bäst av allt är att jag vet att hon snart kommer tillbaka med sin för övrigt mycket trevliga matte. Hallå - hon gav mig sin hund så fort hon kom innanför butikens gränser och det var den mest värda kvarten på jobbet på länge! (ja, jag följde efter henne och svarade på frågor också. Såklart..!)

Annars då? Jo, jag har kommit fram till att min signaturrätt kanske ska bli tomatsoppa. Jag är väldigt flink på det ändå. Trist signaturrätt dock. Droppar det.

Om några timmar ska jag och Sarah på konsert, som lär bli helt sjukt bra. 
Mustasch på Oslos kanske bästa konsertställe, John Dee

Innan dess har jag tänkt att jag ska se Får vi följa med, jag orkade inte vara vaken tills det släpptes på nätet igår.

Update en timme senare:

Att sitta på koseloftet och se på Får vi följa med? skratta högt för sig själv och bara vara nöjd är en svårslagen känsla. ÅH VAD BRA JAG MÅR!

Och ja, jo. Det lär bli en kul tisdagskväll!

Direkt efter jobbet var jag och plågades i regi av Ida i en timme på Elixia. Och köpt nya PT-timmar.

Mycket pengar som flög rätt ut av kontot där, men jag ser sjukt mycket fram emot detta!

Det är så himla värt att ha PT, jag har lärt mig massor. Och nu har hon hittat på nya mål åt mig "Tänk att du är en maskin Ida. Du är en maskin! Eller.. ska bli!"

Maskin it is! Här ska vi skaffa muskler, oh yes!

Nu ska jag se lite True Blood och sen inviga min nya mixer!

Och har ni aldrig lyssnat på mina (fantastiska!!!) musiktips förut, så lyssna på detta. Freaking awesome!

Åhhh, förresten. Det är ju MÅNDAG!

21:55 på kanal5 börjar det i mitt kära hemland: Får vi följa med?

Nu blev dagen ännu bättre!

Hejhej, tackar för det brinnande engagemanget som mitt senaste inlägg framkallade!

Mamma, trots att din kommentar var ungefär som ett helt blogginlägg (helt fantastiskt!!) så blev du nedröstad. Det blev rosa.

Och ja, jag ska villigt erkänna att jag var jävligt nervös när jag såg den här färgen arta sig i geggan på mitt huvud. Min frisör frågade nämligen inte hur jag ville ha håret den här gången, så när det blev rosa/lila så steg pulsen en aning. Men, no need to worry!

Resultatet blev freaking awesome!

Och inte så rosa som det verkade! (man ser det rosa väldigt mycket mer tydligt på riktigt, mobilkameran i ett mörkt rum ger ingen rättvisa till färgen;))

Annars då?

Jag insåg igår morse att det är helt fantastiskt att vara uppe tidigt och se solen gå upp över Oslo (och att möta folk som är på väg hem med vinglande steg när man är på väg till jobbet är bara huuuur kul som helst! haha! Suckers!) Så med Mando Diao - MTV Unplugged albumet i öronen, en tom oasiskrans framför dig som ska fyllas med en himla massa blommor så är det hur underbart som helst att jobba i en blomsterbutik. När du också får solen i ögonen efter ett tag så är det ännu mer fantastiskt.

När klockan slagit 17:00 och du har jobbat nio timmar så börjar däremot tålamodet med människor ta slut. Men mestadels så hade jag en väldigt bra dag på jobbet igår.

En gammal dam, som först verkade helt knäpp, frågade mig om jag varit i Budapest någon gång. Hon var därifrån, och berättade en himla massa historier om sin uppväxt där - och om deras nya operahus på Pest-sidan. På ett berg. Mycket bättre än Oslo som byggde sitt nere vid vattnet så att ingen kan se det, förstås ;)

Ska bli kul att se det där operahuset när vi åker dit i sommar!

Sen fick jag en varm kram av min favorittant - Rigmor! Hon är så himla fiiin! Sötaste damen i hela Oslo!

Och en kram av min PT. Nej, jag ska nog inte klaga. Jag älskar Oslo!

Och ja just det!!

Hilbus, min gamla korridorsgranne från Campus El Sabio (-08) stod helt plötsligt mitt i butiken igår. Haha! Mer otippat än så blir det ju inte? Vi har inte setts sen vi landade på Arlanda 15/12 -2008 och vårt Spanienäventyr var över. Det var kul!

Men ändå måste jag nästan göra det, nu när jag har insett vilket bra medium jag har att göra med här...

Grejen är att jag behöver lite åsikter från allmänheten. Jag har gått och blivit långhårig igen, och med en utväxt som inte är av denna värld så är det hög tid att ta tag i problemet.

Jag kan bara inte bestämma mig vad jag ska göra med mitt svall den här gången - Hyperblond(vitt) Superblond eller bara blond? Så, hjälp mig nu! Tusen takk!

22 juli 2011 och jag har precis klippt av mig mina långa lockar. 
Bara blond (alltså lite färg)

Alternativ 2

23 Juli 2011 och jag har lagt i massa mer blekning. Lite mer superblond!

Alternativ 3

HYPERBLOND!!!

Att det ska vara så svårt? Att se det såhär uppradat hjälpte ju inte speciellt mycket. Jag gillar alla tre, men tror att alternativ 1 ryker. Ser lite tantigt ut? Och HUR fräsch såg jag inte ut på andra bilden? Nästan brun ju!

God afton!

Jag drabbades just av en extremt påtaglig prestationsångest (stavas det så? Hjälp. Jag har bott i Norge för länge. Jag var ju alltid bäst i klassen på svenska!) I alla fall, jag har varit inne på mina kära vänners bloggar och insett att de är mycket flinkare än mig på att uppdatera. Därför kommer ni nu få genomlida uppdateringar här oftare, åtminstone en tid framöver. Haha, vi får väl se hur länge det varar.

Vi får se, men ni är med mig ikke sant?

Kanske måste sluta upp med svorskan också om någon ska orka läsa..? Hmm. Vilket projekt jag har gett mig in i.

• Att vakna till "Can you feel the love tonight" var ganska mysigt, kändes lite som att jag var med i Lejonkungen. Tills de började sjunga - på arabiska (eller nåt sånt) Då förvandlades detta uppvaknande till ett av de värsta någonsin i mitt tjugoettåriga liv. Att jag hade en kroppstemperatur på 38,2 grader celcius gjorde inte det hela mycket bättre..
• Att kramas hjälper inte så mycket för att bota feber, men man blir gladare!

Om någon, mot förmodan har missat det så måste ni se "Får vi följa med?"
Det är så fantastiskt bra och jag sitter uppe varenda måndag och  väntar på att det ska släppas på kanal5.se efter sändningen på TV hemma i Svea Rike. Kjempebra! Anbefales..!

Den här veckan har knappt börjat, och jag har redan lyckats jobba mig till sex timmar övertid!

Lite bra jobbat måste jag ändå få lov att tycka att det är?

Min lediga dag, som skulle varit idag, blev en dag med fyra timmars arbete och två timmars storstädning av fellesutrymmen i kollektivet (aka köket)

Nu ska jag duscha och röra mig bort mot mina gamla kvarter för att spisa middag med Cathrine och Caroline.

Hej vänner!

Dagens mycket planlösa tur på Oslo city slutade med två råläckra nagellack och en slörhale.

Yes, en slöjstjärt!

Varför i helvete då tänker ni nu, eller hur?

Jag har inte direkt nåt bra svar på det. Men det ser ju så hemtrevligt ut, ikke sant?

Så, säg hej till Alice's lillasyster Doris!

Och efter lite mas från min kära mor ska jag härmed bjuda på ett urval av de få bilder som jag tog under min FANTASTISKA helg tillsammans med mina syskon.

Den traditionsenliga middagen på T.G.I Fridays :)

Sen hamnade vi helt ovetandes mitt i Oslo lysfestival. Dritkult!

De försöker se ut som jag tydligen gör när jag inte tycker att något är som det ska.. haha!

Och sist och kanske det bästa av allt: Korketrekkeren!

Så, säg hejdå till Doris nu!